fan.

fan som i fan hellvetes jävla skit FAN!
Att du får mig att känna så här. Det borde vara TOTALT JÄVLA FÖRBJUDET!!!!!!
Jag tycker inte ens om dig längre! Du är för fan inte ens söt.
Du ska inte få mig att känna så här!
Förvirrad och ledsen. Som om jag inte kan tänka klart. Och då menar jag inte som om huvudet är fullt av en skön dimma, utan som om 100 miljoner tankar försöker få plats samtidigt.
Och jag hatar dig för det. För att jag inte får vara ifred. För att jag tänker på dig.
För att jag lyckades bygga upp min stolthet men att du sen bara river ner den igen.
Du tittade inte ens på mig och jag vill bara gråta, men jag har aldrig lärt mig hur man gör. hur man bara släpper känslorna lös och skriker och gapar och... och gråter.
För jag har aldrig lärt mig. Aldrig lärt mig reagera. Håll känslorna inne. Jag vet att det finns de som avundas den kunskapen. Att låtsas som om ingenting. Men det skär sönder mig inifrån och jag vill inte vill inte vill inte längre. För jag orkar inte. Ochj tårarna bränner bakom ögonen men jag vet inte varför. varför satte du igång den här orkanen inuti mig som inte kan bryta sig lös. Jag vill bara slå omkring mig och skrika. Men jag är inget psykfall, och du ska inte få mig att bli ett. Men jag vill veta varför. Varför är det så här när jag inte känner ett jäkla dugg för dig? Varför satte du igång såna känslor?

Varför?

Jag är en god människa...

jag är tydligen en god människa, enligt en 70-åring som jag aldrig i hela mitt liv har träffat förut, och med största sannolikhet aldrig kommer att träffa igen.
Jag är en god människa för att jag lät hans fru gå före i kön.
Vad säger man då?

"Du är en god människa."
...
"Eh, tack detsamma?"

Det funkar liksom inte. Hur kan du veta att jag är god bara för att jag låter dig gå före i kön?
De flesta diktatorer kan vara hur artiga som helst, men det är också de som bär det yttersta ansvaret för många av de tortyrer och mord som pågår i världen. Jag köper det inte.
Du är inte god bara för att du är artig. Du är inte god bara för att du har humor eller får människor att skratta.

Nej, du vet att du är god om du är osjälvisk. Om du är beredd att ge upp något som betyder mycket för dig för någon annans skull.

Om du blir glad över att den där kollegan för toppjobbet, trots att du har kömpat för det lika mycket. Till exempel.

Jag menar inte att en god människa lägger sig ner på golvet och säger "varsågod, kliv, stampa och hacka sönder mig om det gör dig glad". En god människa kan förhoppningsvis, men inte nödvändigtvis, respektera sig själv.

Men en god människa kan bli glad för andras skull, inte bara för sina egen.

En helt jävla genomgod människa finns inte. Det tror jag inte.

Däremot tror jag att alla har något gott i sig. I got to believe it.

Däremot vet jag inte om det goda oftast tar ut det onda.

Mmmm....

Nu är det bestämt. Idag är början på ett nytt förhållande. Det känns lite pirrigt så här i början, innan man riktigt vet vart man har varandra.
Men varje gång jag ser honom kan jag inte låta bli att smälta, och det är inte på grund av värmen.

->Han har såååå ljuvligt hår, som också är ganska långt. Man vill bara sitta och peta i det hela tiden.

->Han rör sig som en gud.

->Han har samma namn som våran underbare prins. *spinner som en katt* Mjau.

->Han är så där mystisk. Man kommer honom inte så lätt in på livet. Pratar inte mycket.

Han är helt enkelt underbar. Han kommer om en timme, vi ska spendera 5 nätter tillsammans. jag tror jag är kär.


Nämnde jag förresten att han har fyra tassar, svans och hans enda sätt att kommunicera är att säga mjau?

Det är 100 grader varmt ute. I Farenheit.
Jag smälter och snart måste nog nån hälla mig i en pepparkaksliknande form och stoppa in mig i kylen innen jag avdunstar.

Det är, med andra ord, väldigt varmt därute.

Och chefen tycker inte om mig. tror jag. hon har ett sätt att låta en veta utan att veta. och om jag hade haft fast anställning skulle jag nog inte bry mig, men eftersom jag inte vill tillbaka till slavfabriken är jag snäll och försöker hålla mig undan så mycket jag kan. Ingen gillar att känna sig som en myra, men det är det man gör när hon är arg. urgh...

sitter för tillfället och lyssnar på trallvänlig musik à la I'm from Barcelona, dricker blåbärssoppa (man kan inte säga äter, äter gör man när man tuggar, eller hur?) och slappar i den ljuvligt svala lägenheten.

För er som undrar hur det gick i lördags kan jag bara säga att jag kom aldrig ut. De fyra små gummorna och jag rökte vattenpipa hela kvällen. helskönt. mysigt värre. oh yeah.

Sexy...

Ikväll ska jag vara bäst, underbarast, vackrast sexigast, you name it!

Varför undrar du? Förutom det självklara svaret att alla fullkomligt älskar att vara underbarast, vackrast och sexigast?

För att jag vill. För att jag vill visa honom att fan i hellvete att det här hade du kunnat få, men inte tog.

Vissa kanske skulle kunna säga att det är en jävligt dålig anledning till att vara allt det där.

Till er säger jag att det skiter jag fullkomligt i.

Ciao!

ojojoj.

gjort bort mig så inåt h*vete.

men det är som det ska vara.

ingen vecka utan att darling gör bort sig riktigt JÄVLA ordentligt.

hon som räknar kassorna kommer att ha det så roligt imorgon.
tur att hon slutar när jag börjar.

för jag har lagt pengar där de inte ska ligga.
fått pengar från ställen de egentligen inte ska komma, om man inte ber om det snällt.

Nej, darling har gjort bort sig igen.
Värre än i förrgår när hon frågade vad powermakea var. med svenskt uttal.

Jag är bäst. I know it. Jag vet också att alkohol botar det mesta, så gissa vad jag ska göra ikväll?
:)

Carpe Diem

visst går dagarna.

Annars vore det väl konstigt.

Men de går också alldeles, alldeles för snabbt.
Det känns som om vi nyss tog studenten, stod på flaket och skrek i 30 grader.
Det känns som om ví nyss steg av planet efter Resan, stapplande, halvvakna. Då jag för första gången insåg att "This is it. Nu har början till slutet börjat." Men jag tänkte också att vi har hela SOMMAREN på oss, vi kommer hinna bada, sola, åka ut med båten, grilla, fika...

Vi har hunnit med att både grilla och fika. Men bada? Sola? Sånt gör man på dagen, när jag jobbar.

Och igår fikade vi för sista gången. "Säg inte så!" utropade vännerna när jag påpekade det. "Säg inte så!" har jag sagt när de har påpekat hur kort tid det är kvar. Påpeka inte det uppenbara. Lev i nuet, ignorera framtiden.

Carpe Diem, my friends!

Imorgon är ni borta.