Så jag försöker att bli vuxen.

Ett tag testade jag att köpa glas, bestick, kokböcker och en vattenkokare.
Bara för att känna att jag är en förutseende, ansvarstagande vuxen.

Det funkade ju fint. Nu är vinden fylld med saker jag inte kommer att använda på några år. För pengar som jag hade kunnat köpa kläder, musik, filmer, upplevelser för.

För jag har glömt att leva i nuet. Jag är inte riktigt vuxen än. Att låtsas något annat vore hyckleri. Och hyckleriet vore väl okej om jag ville vara vuxen. Men jag vill inte. Inte riktigt än. Inte nu.

Kanske är det därför jag inte läser vidare. För att jag inte är beredd att andas helt fritt, i helt nya omgivningar.

Eller så är det bara för att jag inte har en aning om vad jag skulle göra om jag inte gör det jag gör nu.

Så. Vuxen? Nej, tack. Inte riktigt än. Har i ren protest börjat prenumerera på Nemi.
Nördigheten börjar segra...